Twilight: New Moon

Förr ett par veckor sedan såg jag den nya Twilightfilmen "New Moon". Fråga mig inte varför, det var nämligen något av det sämsta jag någonsin sett.

Filmen spinner vidare i Bella (Kristen Stewart) och Edwards (Robert Pattinson) kärleksrelation. Men det händer något som får Edward att undra om detta är rätt. Att en vampyr förälskar sig i en vanlig människa. Edward lämnar henne ensam och är därmed ett minne blott?

Det mesta med filmen var bedrövligt. Först och främst manuset. Visserligen är det tagit från boken men jag tycker trots allt att handlingen inte riktigt håller. Rättare sagt, det finns knappt någon handling. Inget klimax överhuvudtaget.

Vidare så är skådespelarna minst sagt usla. Pattionson är värst och Stewart är inte långt efter (hon får dock ett stort + för hennes utseende). Deras kärlek känns inte alls lika stark som den borde och de verkar nästan uttråkade när de staplar pinsamma repliker på varandra.

Filmens ändå behållning är "stilen". Det är väldigt snyggt gjort och musiken är godkänd. Även Volturi eller vad de nu hette är intressanta och träffsäkra. Men det lyfter faktiskt inte filmen nämnvärt, då det finns hundra saker man stör sig på. Stor tumme ner!

Betyg: 2/10

2012

Såg Roland Emmerichs nya katastroffilm 2012 i helgen. Emmerich har tidigare regisserat Independance Day, Day After Tomorrow, Godzilla etc. Detta är hans hittills största och mest kostsamma projekt, och det märks.

Mayafolket har förutspått jordens undergång till 21 december 2012. Allting tyder på att det är sant. Gigantiska vulkanutbrott, tsunamivågor och andra naturkatastrofer drabbar världen och snart är människans existens i fara. Vi får dels följa världspolitikerna och deras försök att mörklägga det hela för befolkningen, dels en vanlig familj och deras desperata kamp mot döden.

Om du har sett någon av Emmerichs tidigare filmer vet du vad du har att vänta dig. Hafsigt manus, korkad dialog, sentimentalt tjafs men framför allt fantastiska effekter. Och det är precis vad du får. Specialeffekterna överträffar faktiskt allt annat han har gjort och stundtals är det riktigt maffigt.

Skådespelarna gör klart godkända insatser, åtminstone inget jag stör mig på. Det som däremot stör mig är den sentimentala biten. Det blir väldigt mycket av den varan, lite för mycket. Även ganska löjligt att jordbävningar, lava och annat ska "följa efter dem" bara ett par meter bakom dem innan de hinner fly. Men som sagt, det är en film som ska vara lättsmält och underhålla, ingenting annat. Om man tar det för vad det är blir man inte besviken. Det är spännande, maffigt och mycket underhållande. Men eftersom det är en "för-stunden-film" och inte lämnar några större avtryck får den nöja sig med en sexa.

Betyg: 6/10

Korta recensioner

Har varit sjuk sedan i torsdags. Har bara vilat och försökt med film som botmedel. Det har blivit ett par sköna rullar och jag tänkte skriva en rad eller två om varje film och ge betyg.

FROM DUSK TILL DAWN 2: Något sämre än ettan, men ändå underhållande. Inte heller lika bra skådespeleri men sevärd som sagt. BETYG:6/10

FROM DUSK TILL DAWN 3: Den sista av blodsugarfilmerna bekräftar regeln. En mycket bra etta, lite sämre men okej tvåa och en värdelös trea. Till en början verkar den okej men sen spårar den ur totalt och är inte ens spännande. BETYG:1/10

FORREST GUMP: Underbar film på alla sätt. Fantastiskt skådespeleri av Tom Hanks i huvudrollen, en mycket välförtjänt Oscars. Det är roligt, spännande, sorgligt och fullkomligt trollbindande. En av de tio bästa filmerna jag har sett! BETYG:10/10

TAKEN: Fartfylld action med Liam Neeson i huvudrollen. Det är viktigt att ta filmen för vad det är - en actionfilm, och inte störa sig på filmens övertydlighet, smått overkliga våldsglorifiering etc. Bortser man från det är det riktigt riktigt underhållande. BETYG:7/10

STATE OF PLAY: En konspirationsthriller i toppklass. Dock har jag lite svårt för den genren. Ett dussintal olika kostymkillar visar sig alltid vara inblandade på ett eller annat sätt och sedan ska allting vridas och vändas upp och ner tio gånger för att det sedan ska visa sig att det är på ett helt annat sätt. Men filmen är bra. Speciellt Russell Crowe och Helen Mirren. På vissa ställen är det grymt spännande! BETYG:6/10

THE DEER HUNTER: Klassiker från 70-talet med Robert De Niro, Meryl Streep och Christopher Walken. En fängslande, gripande och stundtals väldigt rå film som behandlar Vietnamkriget och dess psykologiska effekter med en skrämmande precision. Filmen är uppdelad i tre "avsnitt". I del ett får man lära känna personerna. De skämtar, jagar hjort, dricker öl på puben, är på bröllop etc.

I den andra delen är de i Vietnam där vardagen är hemsk och där de bland annat tvingas till rysk roulette. Den sista delen utspelar sig efter kriget. Det är här filmen verkligen lyfter, mycket tack vare den första delen eftersom skillnaden nu ter sig så påtaglig. Kriget har förändrat dessa personernas liv för alltid, både fysiskt och psykologiskt. Direkt efter att jag sett filmen tvekade jag mellan en fyra och en femma. Men den bara växer och växer ju mer jag tänker efter och nu i efterhand är femman självklar. En oerhört gripande och realistisk film med ett enormt djup. Det handlar om vänskap och lojalitet och om krigets fruktansvärda effekter iställer för fokus på själva kriget som man har sett så många gånger förr. Utöver det fantastiskt skådespeleri. En film man aldrig kommer glömma! BETYG:10/10

KELLYS HJÄLTAR: En gammal krigsfilm från 1970 med Clintan! Mitt första intryck av filmen är att den inte riktigt håller. Den känns ganska "b" och de flesta skådespelarna spelar över så det skriker om det. Då syftar jag främst på Don Rickles och Carroll O´Connor. Jag satt till och med och skrattade åt deras överspel ett par gånger. Clintan och Savalas gör mycket bra ifrån sig måste jag dock säga. Kort och gott en film som påminner en om filmskapandets utveckling och känns ganska ointressant. BETYG:3/10

En Julsaga (3D)

Jag såg nyligen Robert Zemeckis nya animerade film "En Julsaga" i 3D. Mina förväntningar var ganska höga efter att jag sett trailern. Jag fick en riktigt härlig känsla och som tur var besannades den.

För er som inte vet är filmen en version av Charles Dickens gamla klassiker. Den snåla och bittra gubben Scrooge hatar det mesta, speciellt julen. En dag besöks han plötsligt av ett spöke som talar om för honom att han kommer att besökas av tre spöken från dåtid, nutid och framtid som ska försöka övertyga honom att livet och julen är underbart på alla sätt.

Det enda jag tvivlade på före filmen var Jim Carreys medverkan. Han röstgestaltar både Scrooge under hela hans liv och de tre spökena. Men tur nog så är Jim inte lika överdriven som vanligt och man vänjer sig ganska snabbt.

Filmen börjar lite avvaktande för att sen bara bli bättre och bättre. Det är charmigt, roligt och stundtals faktiskt riktigt läskigt. 11-årsgränsen är utan tvekan berättigad. Även 3D:n är lyckad. Man känner sig hela tiden närvarande och då och då får man åka en tur genom staden eller liknande.

På stora hela är det en stämningsfull saga som inleder julkänslan för året och lägg därtill ett underbart lyckligt slut så får man en riktigt härlig film.

Betyg: 8/10

Julie & Julia

Samma dag såg jag dramakomedin "Julie & Julia" med Meryl Streep och Amy Adamas.

Filmen är baserad på två verkliga personer och filmen hoppar mellan dessa olika historier. Den ena är den kända kocken Julia Child (Meryl Streep). Vi får följa hennes liv i Paris under mellankrigstiden då hon utvecklades till en världskänd tv-kock och nästan ett fenomen. Den andra personen vi får äran att följa är den unga kvinnan Julie Powell (Amy Adams) som lever ett normalt liv i 2000-talets början. Hon har pojkvän, ett bra jobb (som hon knappt klarar av) och skriver en novell som hon aldrig avslutar. Istället börjar hon att blogga och hennes mål är att laga alla Julia Childs 500 recept ur hennes kända kokbok på 365 dagar...

I "Julie & Julia" visar Meryl Streep att hon är en av, eller kanske rentav vår tids största och bästa skådespelerska. Hon är grymt förberedd inför varje roll och det märks tydligt i denna film. Ansiktsuttryck, rörelser, dialekt och inte minst hennes fantastiska utstrålning av humor och värme gör att man inte kan annat än le varje gång hon dyker upp i rutan.

Även Amy Adams gör en mycket bra rolltolkning av en typisk ung kvinna som dras med vardagliga problem. Hennes karaktär är mer "realistisk" och den värmen och humorn som Julie Child utstrålar finner man inte i Julia. Med det menar jag inte att hon gör det dåligt, tvärtom.

Filmens storhet ligger, förutom i skådespelet, i den lätta och muntra stämningen. Man blir helt enkelt glad när man tittar på den. Visserligen är det en film utan twistar och dramatiska händelser, men man kan inte undvika att inspireras av Julie Childs härliga personlighet, inte heller undvika att lida med Julia när hon bränner kycklingen, man kan inte undvika att le! Denna "feelgood" rekommenderar jag starkt om du känner dig nere eller bara vill njuta av Meryl Streeps fantastiska skådespeleri!

Betyg: 7/10

Upp (3D)

För ett tag sedan såg jag Pixars nya storfilm "Upp" på bio. Jag har älskat i stort sett alla deras filmer och enligt ryktena skulle "Upp" vara minst lika bra. Därför var mina förväntningar höga, men tyvärr höll den inte samma klass som de tidigare animerade storfilmerna.

Filmen handlar i kort om pensionären Carl Fredricksen som i hela sitt liv drömt om att bli en upptäcksresande. När han en dag blir vräkt av en byggherre bestämmer han sig för att ta saken i egna händer. Med hjälp av massor av heliumballonger fästa i skorstenen flyger han iväg med sitt hus mot frihet och äventyr. Den lilla scoutkillen, Russel, följer av misstag med på färden och tillsammans hamnar de i Sydamerika där äventyret börjar...

Först och främst ska det sägas att "Upp" är mera riktad till den yngre publiken än de andra pixarfilmerna. Kort sagt är allting lite barnsligare och när det väl blir allvar känns det inte helt äkta (inte i en film där en gubbe flyger ett hus med hjälp av ballonger och hundar snackar genom halsband). Den "vuxnare" humorn och värmen som gör "Hitta Nemo", "Ice Age", "Wall-E" etc. så underbara är i stort sett obefintlig i "Upp".

Vidare så är intrigen lite "tafatt". Det är förutsägbart och skurken är väldigt endimensionell och klyschig. Dessutom så utspelar sig filmen till största del på ett kargt berglandskap. Den underbara djungelmiljön som förhöjer atmosfären rejält får en relativt kort varsel, vilket är väldigt synd eftersom miljön gör väldigt mycket i animerade filmer. Men filmen är trots allt inte dålig. Smårolig men inte briljant. Som i alla animerade filmer hittar vi ett flertal sköna karaktärer. Sammanfattningsvis en helt okej film som tyvärr riktar sig endast till den yngre publiken. Lite mindre rolig och intelligent än de stora inom genren, men den ljuvliga musiken höjer betyget ett steg.

Betyg: 6/10