Först ut är alltså jubileumsåret 2000, vilket faktiskt var ett relativt svagt filmår när jag tittar närmare. Stark topp men sämre bredd. Jag fick nästan kämpa för att få ihop tio filmer, därav uteblir bubblarna.
10. MEET THE PARENTS
Den första filmen om Greg Focker och de andra är faktiskt riktigt rolig. Ben Stiller och De Niro har en skön kemi.
De Niro igen! Filmen som sådan är lite av en "guilty pleasure". Den må vara klyschig, förutsägbar, sliskigt amerikansk or whatever. Men jag har en tendens att falla för den här sortens underdoghistorier.
En fullständigt sjuk film som är baserad på en, vad jag har hört, ännu sjukare bok. Christian Bale är genial i huvudrollen som schizofren massmördare.
Man märker tydligt om en film är regisserad av Guy Richie. Stilen, tonen, klippningen, ja det mesta är säreget. "Snatch" är i min mening hans bästa film, som dessutom definierar hela hans filmkonst. Bara en sån sak som Brad Pitts dialekt gör filmen värd en plats på listan.
En sorgligt underskattad rulle, okänd för de flesta. En amerikansk prisbelönad reporter och fotograf rapporteras försvunnen i norra Kroatien mitt under det rådande Balkankriget. Hustrun Sarah beger sig av till det krigsdrabbade området för att söka efter sin man. Autentisk och gripande film om ett sällan skildrat, men icke desto mindre fruktansvärt, krig. Rekommenderas starkt.
Tom Hanks har nästan aldrig varit bättre än här. Han gestaltar en systemtekniker som blir strandsatt på en öde ö där han tvingas kämpa för sin överlevnad. Filmen lyckas leverera på många olika plan. Det är vackert och rörande men stundtals roligt och skrämmande på samma gång. Ytterst välregisserad.
Jag är i ärlighetens namn inget större fan av "drogfilmer". Varken "Trainspotting" eller "Fear and Loathing in Las Vegas" är några personliga favoriter. Aronofsky lyckas dock med det mesta i denna hemska historia. Det är skitigt, närgånget och riktigt jävla obehagligt. Som antidrogpropaganda är den oslagbar. Clint Mansells soundtrack och Ellen Burstyns rollprestation är båda sensationellt bra.
Innan Christopher Nolan blev ett namn på många läppar genom fladdermöss och drömmar i drömmar, skapade han denna smått förvirrande men genialiska film. Känd för sitt annorlunda narrativ där två parallella historier berättas. En i färg som berättas i bakvänd ordning, och en i svartvitt i kronologisk ordning. De båda historierna möts i slutet. Det gäller som sagt att koppla på hjärnan rejält när man ser filmen, men gör man det blir man rikligt belönad. Är man som jag dessutom en sucker för "mindfuck" är det omöjligt att bli besviken. Högt omtittningsvärde.2. O BROTHER WHERE ART THOUDen första riktigt, riktigt starka filmen på listan. Enligt mig bröderna Coens bästa film och en personlig favorit. Skådespeleriet, fotot, musiken, scenografin - allt bidrar till en alldeles fantastisk stämning. Parallellerna till Homeros "Odysséen" skänker extra tyngd åt berättelsen.1. GLADIATORListan prestigefyllda förstaplats intas utan vidare problem av Ridley Scotts mäktiga mastodontrulle. Det är inte bara 2000 års bästa film utan även en av mina absoluta favoriter någonsin. Filmen lyckas med konststycket att vara episk och storslagen utan att för delen vara "over the top" eller "cheesy". Russell Crowe och Joaquin Phoenix är båda helt outstanding i sina roller. Har du inte sett filmen - se den! Har du redan sett filmen - se den igen!
Mest överskattade/största besvikelsen: Det finns ett par stycken, såsom "Remember the Titans" och "Patrioten". Förstapriset tar dock "Crouching Tiger Hidden Dragon". En film jag verkligen vill tycka om men den funkar inte alls på mig, tyvärr.
Inte sett men troliga kandidater: "Almost Famous", "Traffic", "In the Mood for Love", "Amores Perros", "High Fidelity", "Erin Brockovich", "Billy Elliot".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar