Den första filmen jag såg var "Scarface" av Brian De Palma. Filmen gjordes 1983 och räknas som en av våra största klassiker. Inte riktigt i klass med Gudfadern-filmerna men inte långt ifrån. På sin tid kritiserades filmen ganska mycket på grund av sin brutalitet och inte minst synen på knark, men nu är filmen hyllad av både kritiker och publiken.Huvudpersonen är Tony Montana (Al Pacino), en kriminell kuban som kastats ut av Fidel Castro och söker lyckan i Miami. Mycket snart blir knark och våld hans vardag och allt och alla som står i vägen för honom "ryker". Han tar inte skit från någon och hans maktposittion blir allt högre och högre. Men han skaffar sig fiender och hans dröm blir istället hans undergång.
Scarface är en väldigt sevärd film. Inte minst tack vare Al Pacino. Hans tolkning som Tony Montana, som alltid talar sanning även när han ljuger, är alldeles underbar. Hans ansiktsuttryck, hans dialekt, han repliker, ja i stort sett allting med honom är perfekt. Man förstår verkligen att Tony Montana är en man man inte vill stöta på i en mörk gränd.. Även alla biroller gör ett fantastiskt jobb tillsammans med skådespelare som Michelle Pfeiffer,F. Murray. Abraham, Robert Loggia m.m.
Som de flesta klassiker är "Scarface" väldigt lång (ca 2.45) men den blir aldrig seg. Det händer saker hela tiden och actionscenerna är underbara. Är du av den känsligare typen och har svårt för blod är detta nog inte din typ av film men om du älskar maffiafilmer med underbara skådespelare och inte minst ett grymt bra slut är "Scarface" ett måste. Tony Montana är utan tveksam en av filmhistoriens coolaste skurkar, för mig på en god andraplats bakom briljanten Jokern i "The Dark Knight" (Heath Ledger). "Say hello to my little friend".
Betyg: 9/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar