Efter att jag såg "Kill Bill: Volume 1" kände jag mig självklart tvungen att se fortsättningen. Från början var det meningen att det bara skulle bli en film, men filmen blev för lång och fick därför klippas till två filmer.
På The Brides dödslista återstår nu bara tre namn. Vernita Green och O-Ren Ishii har redan fått smaka på "Black Mambas" vrede och nu är hennes måltavlor Budd, Elle och slutligen Bill. Tillsammans med sitt sylvassa Hanzosvärd ger hon sig iväg för att hämnas en gång för alla...
Det jag gillade med ettan var främst våldet och det höga tempot. Det var charmigt, rappt och störtcoolt! Tyvärr så byter Tarantino helt spår i den andra delen. Redan i början förstår man att det här kommer bli en mer dialogdriven och realistisk "Kill Bill". Inget fel med det. Quentin kan verkligen det där med dialog, det har han bevisat många gånger. Problemet är att dialogen inte tillför särskilt mycket i "Kill Bill" som i hans andra filmer. Vanligtvis använder han sig av dialogen för att få fram något, driva handlingen framåt, men i "Kill Bill" känns det nästan lite meningslöst.
Det känns nästan som han känner sig tvungen att fylla ut med lite dialog eftersom handlingen är så pass svag. Och visst, ibland är det riktigt bra, i synnerhet David Carradine (Bill) gör ett ruskigt bra jobb. Men på det stora hela känns det ganska utdraaaget och filmen kunde lätt varit tjugo minuter kortare.
Som jag nämnde är det inte lika blodigt. Inga blodfontäner eller flygande kroppsdelar, utan en lite mer realistisk version. Jag vet inte riktigt vad som tilltalar mig mest. Ettans överdrivna men coola våld eller tvåans realistiska, "snygga" våld. Skådespeleriet är ännu bättre i tvåan. Uma Thurman får visa hela sitt register, inte bara bitchfighter och Michael Madsen och David Carradine spelar sina roller mer än väl.
Tarantino fortsätter (som tur är) med sin lekfullhet. Likt ettan är vissa scener svartvita, kamerajobbet är makalöst och musiken är briljant! Slutligen kan jag säga att jag är lite kluven. Istället föra att skapa två så pass olika filmer tycker jag att han borde kört på samma stil i båda delarna. I tvåan finns mycket av det djup som jag saknade i ettan, men saknar det coola våldet som skapade en sån härlig stämning i ettan. Alltså riktar sig filmerna åt olika målgrupper. Jag själv är inte säker på vilken grupp jag tillhör, kanske någonstans i mitten.
Betyg: 7/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar