Den Gröna Milen

Igårkväll såg jag en av mina nyinköpta filmer, "Den Gröna Milen". Filmen är baserad på Stephen Kings roman och regisserad av Frank Darabont år 1999.

Paul Edgecomb (Tom Hanks) var på 30-talet vaktchef vid en avdelning för dödsdömda på delstatsfängelset i Cold Mountain. En dag anländer en ny fånge till avdelningen. En jättelik svart man vid namn John Coffey, anklagad och dömd för att brutalt ha mördat två småflickor.

John visar dock inga som helst tendenser till ett våldsamt beteende och en dag händer det något underligt. Något som liknar ett mirakel...

Det är omöjligt att inte jämföra denna filmen med "Nyckeln till frihet". Samma regissör, samma författare till böckerna och båda två utspelar sig i ett fängelse. Något jag saknar mycket i "Den Gröna Milen" är faktiskt musik. Den förekommer inte särskilt ofta och när den gör det är det inte lika storslaget som i "Nyckeln till frihet" till exempel.

Men filmen innehåller många bra saker. Framför allt alla olika personligheter, både vakterna och fångarna. Vi tittare lär oss känna de olika människorna. Den sympatiske Paul Edgecomb, den "onde" och sadistiske fångvaktaren Percy, den psykopatiske William "Billy the Kid" Wharton, den besatte Eduard Delacroix och hans lilla underliga muskompis "Mr Jingles" är bara några av de härliga och unika personligheterna vi stöter på. Den underligaste av de alla är den nya fången, John Coffey. Karaktärerna är djupa och vi sympatiserar med vissa och nästan hatar andra. Det är det som gör denna filmen så sevärd och minnesvärd.

Som väntat är skådespelarna enastående. Hank i spetsen gör ett mycket stabilt och trovärdigt jobb och alla andra är minst lika bra. Filmen innehåller det mesta.Det jag saknar lite är någon oväntat vändning. Den är inte på något sätt förutsägbar men jag skulle ändå uppskattat en liten twist på slutet eller så.

"Den Gröna Milen" är definitivt en film för alla som älskar film. Den når inte riktigt upp till Darabonts tidigare mästerverk men är ändå en riktig höjdare. Darabont är en mästare på att göra filmer äkta och levande. Dessutom skapar han en obeskrivlig stämning och man tror nästan att man befinner sig i fängelset. Den är spännande, sorglig, komisk, gripande, äkta och riktigt riktigt bra.

Betyg: 9/10