Kick-Ass

Årets kanske mest hypade film hittills, "Kick-Ass", såg jag förra helgen. Efter att ha sett trailern var jag väldigt skeptisk; det verkade inte vara min sorts film. Men i efterhand kan jag lugnt säga att jag hade fel.

"Varför har ingen försökt att bli en superhjälte?". Den frågan ställer sig Dave (Aaron Johnson) sina två vänner på highschool. Innan man vet ordet av står Dave framför spegeln iförd en grön pyjamasaktig superhjältedräkt, redo att bekämpa stadens kriminalitet.

Det första som ska sägas är att "Kick-Ass" är den mest underhållande film som jag har sett på väldigt länge. Jag har nog aldrig skrattat högt så många gånger i en biograf förut. Filmen innehåller inte en enda död sekund; i varje bildruta finns något att underhållas av.

I likhet med "Watchmen" innehåller "Kick-Ass" mycket våld. Det är avhuggna kroppsdelar och blod i mängder. Det är inte riktigt lika "orealistiskt" våld som i "Kill Bill 1", men inte långt ifrån. Detta "oseriösa" våld, eller vad jag ska kalla det, förstärker den underbart ironiska känslan som hela filmen är full av. Filmen lämnar en nästan satirisk eller parodisk eftersmak, vilket är det som får mig att uppskatta filmen så pass mycket.

En av filmens största styrkor, eller kanske rent av den största, är karaktärerna. Kick-Ass, Hit-Girl, Big Daddy och Red Mist, alla är oförglömliga, och skådespelarna ska ha en stor eloge. Nicolas Cage som Big Daddy leverar något helt annat än sina tidigare tråkiga framträdanden. I "Kick-Ass" får han flumma till det ordentligt och han står för flertalet av de komiska inslagen. Chloe Moretz spelar den elvaåriga flickan Hit-Girl som slänger ur sig ord som "cunt" och "cocksucker" och bokstavligen sparkar skiten ur sina fiender. Man kan inget annat än att älska henne. En som jag däremot har lite svårt för är Mark Strong, som spelar skurken. Det känns lite som att han går på tomgång. Han spelar exakt likadant som i "Sherlock Holmes" tidigare i år. Hans onda blick, hans hotfulla röst och hela hans agerande känns aningen tröttsamt.

Men till slut faller även "Kick-Ass" i fällan. Konceptet är en värld lik vår egen utan några som helst övernaturliga krafter. När Kick-Ass i slutet flyger med hjälp av en slags raket som fungerar som en kulspruta tappar filmen sin trovärdighet och originalitet. Likartade manicker har vi sett många gånger förut i filmer som "Iron Man" och andra superhjältefilmer. Detta hindrar "Kick-Ass" från att nå de riktigt riktigt höga betygen men som helhet är det en underbar film. Man kan hänföras av de skickligt gjorde actionscenerna, det utsökta fotot och den ljuvliga musiken eller så kan man strunta i de tekniska bitarna och istället bara njuta av den underhållande färd som filmen faktiskt är.

Betyg: 8/10